Panelhöna

Ensam lyfter jag ljudlöst

Blir ett med min glittriga himmel

Gatan jag känner är sönderklöst

Av nattdjurens eviga vimmel

På Tellus där härskar en iskall vind

På skolgården härjar ett snöbollskrig

För mörkret på flickans mascarakind

Är suset som spökar på enslig stig

                                     - Amanda

Ta min hand

Visa mig vägen

Visa mig vart du bor

I mitt hjärta bor du 

Det är en värdefull plats

Du kom som en ljusstråle från himlen

Du lyste såklart 

Jag blev nästan bländad av din skönhet

Du kommer föralltid bo i mitt hjärta

Vad som än händer, kommer jag alltid finnas där för dig

Jag kan stå emot slag, hårda ord och skit

Allt för att skydda dig

Min eviga kärlek

Det är du

Du är min kärlek

Nu och föralltid vill jag älska dig

Här och nu

du

Vi håller på med poesi och dikter.

Jag är inte så van vid det.

Men jag vet ungefär vad det är.

Jag hoppas jag kan lära mig mer om det.

Det verkar vara ett speciellt sätt att få

Säga det man vill ha sagt och ändå få folk att lyssna.

//vonkan

Den tredje juli år 1993 är dagen som jag i min tonårs svagaste stunder, med krossade förhoppningar och med svart sinne, förbannat och svurit över. Detta var dagen då mörkret av min livmoders djup huserade min befruktning.Som nittonåring lever jag lyckligt ovetande om vidare detaljer kring denna akt, men jag är ack så tacksam!Orsakerna till min tacksamhet är många.Befruktningen möjliggjorde nämligen otaliga djupdykningar in i Jane Eyres värld, i första säsongen av TV-serien Skins, och i sminkets historia vilken på ett otroligt intressant sätt återspeglar kvinnans historia.Jag hade inte kunnat finna någonting att kämpa för såsom jag i tonåren fann feminismen och miljön.Hade befruktningen varit ogjord hade jag inte fått uppleva Kärlek eller Grönt Thé.I denna blogg ämnar jag att delge dig mina tankar om vårt universum och dess viktigaste beståndsdelar.

Normal

Några av alla ser sig som perfekta eller värdelösa, men faktum är att alla är lika vanliga trots att alla

känner sig värelösa eller perfekta!

Det finns ett annat ord som heter Normal! Det låter kanske kravfyllande, men det är ett fritt ord och man kan 

använda det HUR som helst eller VART som helst. Vi funderar aldrig på ordet normal eller normalt, det tycke jag är dåligt, för det är ju DÄR so vi kan utvecklas nåt enormt inom allting som vi kommer på. Så NU ska ni få TÄNKA här!

Så vad BETYDER Normal då?

VAD är Normalt?

VEM är Normal?

HUR är vi Normala?

JO. Att Normal är ju att man känner sig likadan som nån/några andra. Vi är vanliga bland alla de andra vanliga och 

tänker som alla de andra och är lika klok so alla de andra med, man är SUND helt enkelt!

Motsattsen till normal är ju Onormal, och då är vi inne på en process som gör att man känner sig alltid annorlunda.

Så när vi gör det så blir det ju automatiskt att vi tänker att vi är dåliga.

Ni vet, när vi gör FEL, så är det just DÄR vi ska tänka på ordet Normal! För jag menar, hur mycket gör vi alla fel egentligen? Jag ska nämna några stycken:

1. Lärare som inte vet nånting men tror sig veta och därmed gör just FEL.
2. Föräldrar som ibland gör FEL slutsatser när tonåringar går ut med sina vänner, genom att kräv att dom ska komma hem igen genast!
3. Politiker som gör FEL som innebär att dom tänker på pengar istället för människors hjärtan som går i skolan med ett funktionshinder
   
   

Som ni ser, det känner vi ju igen oss i, och även vi med funktionshinder kan göra fel.

Och det dumma är ju då att vi (liksom andra med) inte menar det vi gör fel utav, men ibland så får vi höra det och, och det är ju då JAG i alla fall tänker att "Nemen jag gör ju fel, precis som du, ibland mer fel ibland, men det är väl normalt?;)"

jag är en påhittig person, som kan vara lite udda ibland bland mycket folk, och orsaken till det är för att jag har en diagnos som är högfungerande autism. Nu kanske ni tror att jag "bara" har mycket problem, men det har jag inte. Jag har mycket kunskap nu som jag tidigare har haft stora problem med i det jag har upplevt. Men det har väl alla?! Eller är ni andra pefekta? Vi försöker väl komma in i era samtalsämnen genom att försöka komma in i nästa samtalsämne osv, men ibland så missar vi och kommer fel, och döm inte oss då, för vi har faktiskt svårt med det, mycket svårare än det ni har i det ni inte vet vad ni ska prata om ibland.

Jag är normal på mitt vis genom att ibland prata med er och försöka komma in i era samtalsämnen, att skratta och vara trevlig. Jag känner osm alla de andra, men jag är inte normal efter en mall över det ni tror att alla ska vara normala på!

Men jag skriver musik och spelar in egna låtar och berättr mina känslor och tankar genom min musik, och jag tycker vekligen om det, och jag är nöjd med det, och jag är även släkting till en kändis, så jaa hela min släkt har musik och sjunger och allt möjligt.

Sen släktforskar jag nu och tar reda på så mycket som det går.

Jag är busig, så man vet aldrig när jag är jag förändras åt det busiga hållet. Så ni får helt enkelt hänga med!!!

Vi skulle provsmaka olika sorters kaffe och alla hade kommit från samma böna. Men eftersom de sen hade blivit malda på olika sätt så smakade de annorlunda, eller det kanske var våra sinnen som lurade oss. För första gången vi provade smakade alla olika, men efteråt smakade alla lika. Det var svårt att skilja dem åt. Vi fick också veta lite fakta om kaffe, som var det kom ifrån, vem som drack det först och annat.

Vonkan

Nu ska vi gå in i fotograferingsvärlden, lära oss fotograferingsspråket som någon gång var skapat av någon som älskade fotografering, med snäll översättning till svenska så förstår även de som inte är insatta i fotografering.

Hur gör man när man fotar? Vad är egentligen en kompaktkamera? Hur ser man skillnad på vissa bilder? Hur är det att fota med en systemkamera? Hur många bilder kan en människa egentligen ha på sin dator?

Några av dessa frågor fick eleverna och lärarna på Lunnevad reda på i fredags, den 6/12. Då Lulia höll fotograferingsföreläsning som imponerad väldigt många och några började intressera sig av fotografering.

Föreläsningen var upplagd på ett sätt så de som lyssna fick vara med o ställa frågor o gissa på olika bilder samt en film med olika bilder från olika åstider. För visst är det roligt att lära sig något nytt och när en elev dessutom framför det så lär man sig ur ett annorlunda perspektiv.

Att gå in i fotograferingsvärlden kan ta åratal, flera hundra timmar innan man lär sig vad det faktiskt är, men dessa elever och lärare fick under 50 min ca lära sig en hel del. Dock finns det massor kvar att lära, men någon gång öppnar Lulia portarna till fotograferingsvärlden igen och då kommer man få lära sig mer.

Nu tillbaka till den riktiga världen, där snön smälter och vi är inne på den tioende dagen i denna månad.

"Snart så öppnas nya dörrar, o ännu mer bilder tar fart"

Lulia, fotograferingsnörden ! :)