Sikta högt

Kapitel 1 – Byta lag

Ut på planen och jaga pucken, alla jagar efter samma föremål. In i sargen knuffas man för att få tag på pucken och passa sin motståndare, hårda knuffar och rätt mycket slagsmål. Så ser en vanlig match ut för mitt lag. Detta var en match, precis som vilken som helst. Det var bara det att denna match var viktig att vinna för oss. Vi låg under med ett mål och det var sista perioden. Vi kämpade på för att få in pucken i mål, men deras målvakt var starkare än oss. Bromma ishockeyklubb hade inte vunnit en match på 8 omgångar, vi låg sist i serien med 18 ynka poäng. Jag skämdes för att spela i det laget. När vi bytte och jag kom in på isen igen passade jag pucken till Martin som åkte ner vid sargen, han stod länge där och dribblade. När han skulle passa upp pucken kom det en spelare från motståndare laget och knuffade in honom i sargen, med världens smäll föll han ihop på isen. Han ställde sig inte upp, domaren blåste av matchen och åkte fram till honom. Jag och en kompis blev förbannade och började slåss med våra motståndare. Det slutade med att jag åkte ut två minuter för slashing på klubba. Martin bars ut på en bår och sen åkte han till sjukhuset. När det bara var en minut kvar av matchen tog vi ut målvakten och spelade med 6 spelare. Vi tappade pucken vid mittlinjen och en i det andra laget fick tag på pucken, jag jagade efter och fick precis tag i pucken när den andra spelaren gjorde en tripping på mig och jag föll. Framför ögonen på mig kunde jag se honom göra mål i öppen kasse och signalen för periodslut ringde. Jag ställde mig upp och åkte fram till domaren.

-          Det kan inte gillas, han trippa mig!

-          Det var ändå bara 7 sekunder kvar, ni skulle ändå inte ha vunnit! Svarade domaren.

-          Men han trippa mig, det ger ju utvisning! Hur kan han komma undan med det? Rasande skrek jag åt domaren.

Domaren tittade bara på mig och sen åkte han iväg. På med skridskoskydden gick jag rasande in i omklädningsrummet. Min kompis Robin tog tag i mig.

-          Upp med hakan, vi kunde inte vinna ändå!

-          Ge fan i mig! De fuskade, vi suger! När vann vi sist? Frågande tittade jag på Robin.

Han sa inget utan bad mig prata med vår tränare. Jag gick till vår tränare som var lite längre bak i rummet.

-          Vi vinner aldrig, varför ska jag slösa tid på detta lag då? Du tränar oss inte bra längre!

-          Om detta lag är så jävla dåligt och du tror att du kan göra bättre i ett annat lag så sluta här och stick då! Skrek min tränare.

-          MED GLÄDJE! Svarade jag och packade ihop mina saker.

När jag gick därifrån skrek mitt lag ” Bögjävel, stick hem till fjoll Lidingö din jävla bög”

Och från den stunden visste jag att jag skulle få höra ”bögjävel” en lång tid framöver.